Tillbaka från en vecka i Strängnäs...

Nu är man tillbaka från Sommarmusikskolan då. Oerhört tråkigt eftersom vi haft det hur skoj som helst! Vi har spelat, övat, ätit, spelat, ätit, pausat, spelat, ätit, fikat och så spelade vi lite innan vi gick och lade oss. Tanken var att vi skulle ha exakt samma rutiner som de i Arméns musikkår har normalt, enda skillnaden var att det var AMK som var våra befäl... Men de var snälla måste jag säga, trots att vi hade väckning 06.00 varje dag och godnattsaga (!) varje kväll. För att återkomma till självaste musiken så var våran repertoar en salig blandning av filmmusik, marscher, psalmer och tangomusik. Några låtar som kan nämnas är marschen "Norrlandsfärger", rytmiska "Tango Jalousie", mäktiga filmmusiken från Jurassic Park (som man rös av när man spelade...), marschen "Regimentskinder", marschen "London Bridge" och ett antal andra låtar som vi tränade in under våran vecka där. Konserterna som vi hade (en i Strängnäs, en på Stortorget i Stockholm) fungerade perfekt och jag tror faktiskt att den musikupplevelse vi fick uppleva var av sällan skådat slag. 110 personer i en orkester är inte en liten orkester då det faktiskt bara var blåsinstrument, slagverk och en kontrabas med... Men som en musiksoldat sa, man åker ju inte på läger främst för att spela.. Man vill träffa nya kompisar och umgås! Det är just vad de allra flesta gjorde. En del var riktiga nördar (främst av killarna..) och de satt mest inne på logementen för att spela kort. Men vi andra lekte, pratade, ljög på ljugarbänken och hade allmänt skoj (även lite flörtande förekom också... ;). Själv umgicks nog jag mest med tjejerna på lägret, kanske främst för att de helt enkelt var mycket trevligare än de flesta killarna som det var oerhört svårt att få ur något väsentligt när man pratade med dem. Jag har helt enkelt haft en oerhört skojig vecka, som jag absolut inte vill missa nästa år igen!

Klarinettsektionen var stor (19 pers!) men ändå lät det så bra att konsertmästare Hilmerby grät...
Dirigenten Mj Lars-Gunnar Björklunds son Emil blev utnämnd två dagar innan konsert till Musik- fänrik eftersom han skulle dirigera oss under bland annat "Jurassic Park" mfl. Som ni också ser så hade alla vi sommamusikskoleelever (våran förkortning; sms:are) gula tröjor. Ärligt talat trodde vi att publiken kunde missta sig och tro att vi var små gula kycklingar. Till nästa år hoppas jag att vi får tröjor i bättre färg!